Dikter ur Antropocen


Jonas Gren

#II. inside animals / animals inside

i. humans and nonhumans

spring, 2022



Jag vet inte

hur många grodor som sett mig


Jag vet inte

hur det är att vara fästing

blind    Hängande på bladet

Och när jag känner

lukten av smörsyra

kasta mig ut

i hopp om blod


Jag vet inte

hur det är att

växa upp som röding

i odlingsdammen    Stå där och

vicka på fenorna

när vattnet strömmar in




Ömhet för blindliv


Tagelmasken    Parasitiskt

levande inuti

gräshoppan


Allt detta mörker


Det sterila fostret

ännu inte badat

i slidans    Kyssarnas

Avföringens    Mikrobvågor


Dunkellivet Resistensen

Extremofilerna på Marianergravens botten

I svavelsyrans grottor

I permkatastrofen


Det bor mörkervarelser i oss



untitled, Mark Peckmezian


Det börjar med läckorna i taket   Insipprande

vatten som uppviglare   Landar

på kalkstensbyster   Akvaraller   Rinner

genom bokhyllor och hårddiskar    Nothäften

och ritningar    Mikrobsamhällena

tågar in    Goddag    Nu är vi här    Allesamman


De sköna konsterna ska invaderas


Men innan dess


Innan prokaryoterna

amöborna och möglen

tar över börshus och gallerier


Innan maskarna äter sig upp genom

boningshus och kontor    Och strandpromenaderna

eroderar i sjön    Kyldiskarna

fylls med vatten och andmat    Där ormarna

simmar    Medan grizzlybjörnen

ropar efter fjärilar

mellan pärmarna    Och räkorna

växer till sig i Trump Tower


Medan

fästingarna biter sig fast i de nordliga älgarna

Och korallreven lyser som tandrader

Medan rödingarna rymmer till gäddorna


Och björndjuren går i evig dvala

Medan spindlarna regnar mot ett öde

Krakatau    Och krillynglen

söker skydd mellan elbilarna    Undan

valarna    Medan stararna härmas

i skenet frän lysmasken    Och tranorna

springer längs leriga landsvägar    Järnsparvarna

följer trädgränsen uppåt    Medan

tagelmasken letar gräshoppor

bland fåren

på Trafalgar Square


Innan elefanterna försvinner

Innan grodorna försvinner


Medan

kajorna flockas bland myggorna

och hästarna i mässhallar    Och kråkorna

pratar med grävlingarna

i flygplansskelett    Där humlorna bor

Och fladdermössen hänger

i väntan på natten

Medan lämlarna följer

de uråldiga stigarna   Och syrsorna

vaknar i sensommarhettan

Skogsmyran släpar i höstvinden

Läppstekeln kryper ner i sanden

Örnen jagar drönare

Och extremofilen vaknar ur isdjupet

Medan visenterna betar

i de blekingska skogarna   I duvans rop

Och vildsvinen trippar över ekande golv

Medan maneterna

når herravälde i haven


Innan dess


Ska människorna finnas i väte och ljus



untitled, Mark Peckmezian